imorse när jag vaknade så kände jag mig så trött! Men jag släpade mig till skolan och vad händer jo jag snubblar på min emotionella tröskael och ramlar in i det ledsna rummet. Där inne är lampan släckt och allt är kallt! Jag söker och söker efter lampknappen men det går inte att hitta den! Vad jag än gör så hittar jag den inte. Och skoldagen är slut. Det ljusnar en aning för en av mina stjärnor börjar blinka och tänds, men det är fortfarande mörkt i rummet. Det går ingen buss hem från skolan och jag måste gå hem! Det börjar regna och jag blir blöt! Regnet tar med sig moln som skymmer min stjärna och jag tappar återigen bort mig i det ledsna rummet. Jag kommer hem och pratar med En väg till mig, och hon drar bara helt enkelt upp rullgardinen! Ljuset strålar in genom förnstret, molnen  är borta och solen skiner. Regnet är för länge sedan borta och jag vet varför jag var ledsen och därför är jag glad igen. 

   Ser ni, det är kruxet, att veta varför man är ledsen, när jag vet varför så brukar det gå ganska fort att åtgärda!

xoxo