vaknade och kunde inte andas, la mig på mage - det hjälpte inte. Jag lyfte huvudet och kollande klockan 07.05 huvudvärk och nackspärr. Jag lyckades genom någon sorts mirakel somna om och vaknade två och en halv timme senare. Jag tog på mig mina glasögon och började läsa en bok. efter en timme stod jag inte ut längre, hostan och nästäppan blev riktigt riktigt jobbiga då jag låg ner. Jag klev upp och tänkte "äta frukost" jag känner efter och inser att käken gör, om möjligt, ännu ondare idag än igår och jag är dessutom inte hungrig. Jag kokar en kopp te och tar ett glas juice. Jag hade lika gärna kunnat dricka vatten. juicen smakade inget, näsan är igensnorad. Jag testade snyta mig, men det är ingen mening. Nu sitter jag här framför datorn och mår dåligt, förkylning är något jag inte ofta drabbas av faktiskt. Jag har inte varit riktigt förkyld sedan i våras... Jag antar att jag inte kan klara mig hur länge som hellst.

jag sitter i min soffa, i mitt vardagsrum. Det är tyst med undantag för datorn som just nu visar ett avsnitt ur tredje säsongen av Grey's Anatomy och jag funderar på att koka mig en kopp te. Jag är ensam hemma för första gången på evigheter. Det är underbart och avkopplande och jag längtar efter en egen lägenhet och ett eget liv. Ett eget liv i ett hem jag själv bestämmer hur det ska se ut och skötas. Jag längtar kanske efter att växa upp och bli vuxnare, mer självständig.

oj vad det känns ovant att sitta framför datorn och ha bloggen framför ögonen. Det var ett bra tag sedan ni hörde något från mig senast. Det har varit ganska skönt, att inte vara helt utfläkt på internet alltså.

Min sommar har varit både bu och bä, men jag vill inte spilla ur mig allt på internet, det känns taskigt mot både mina vänner och ovänner... Så långt jag vill berätta är väl att jag har nästan sagt upp några vänskaper och lagt till några nya och att jag är till freds med hur det blivit. I have no regrets.

I dagarna har jag varit ute med min klass och campat, det har varit riktigt kul faktiskt, att tälta och vara ute i "vildmarken". Jag måste säga att jag älskar min klass. Ni är så fina allihopa, snälla och har väldigt bra humor. Ni förgyller mina dagar, utan de fina vänner jag har i skolan skulle det vara ganska suckie att gå dit, ärligt.

EN tråkig sak har också hänt, min ponny är halt igen, stackars älsklingen. Hon är behandlad i båda haserna bak och vi är just nu i avvaktnings fasen. inte så mycket mer att säga om det faktiskt.

Jag vet inte om detta är en engångsföreteelse eller om jag kommer plocka upp trådarna, det får vi se. Jag kände helt enkelt bara för att dela med mig av mitt liv!

XOXO/ Emma