är det så farligt att visa att man är svag? Är det så svårt att bara säga att man inte riktigt orkar. Är det verkligen så svårt?

   Är det så farligt att berätta för sina vänner (?) hur man mår, eller kommer de att krossas av de hemska orden "Jag mår inte så bra" och för all framtid se på en som ett psykfall som borde spärras in? 

   Tror du verkligen söta lilla vän att någon skulle tycka mindre om dig om dú bara sa som det var? Nä ingen skulle göra det! Absolut ingen! Alla accepterar en liten svacka, eller stor för den delen. Det är inget fel och det är faktiskt något man ska kunna prata om!

Men jag vill inte sväva i ovisshet längre, jag vill veta hur det verkligen står till så nu är det slut med gissningar. Om du inte självmant pratar med mig så får väl jag prata med dig!

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home,
And ignite your bones,
And I will try to fix you,

High up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Tears stream down your face
When you lose something you cannot replace
Tears stream down your face
And I

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

lycka är ett svårt begrepp. Vad är det egentligen som gör att man är lycklig. En sak som är säkert är i alla fall att lycka inte kommer av sig själv. Du måste kämpa för att vara lycklig. Det flyer inte bara på som en bäck. Ibland är det lättare att låtsas vara lycklig än att faktiskt vara det (stulna ord, men om du läser så tack för lånet, de passade så himla bra här) och alla männsikor orkar inte kämpa för att få vara lyckliga. En liten motgång, sen så ger de upp. Är de lata, eller orkar de helt enkelt inte?

   Mycket bra fråga... Tyvärr har jag inget svar. Allt jag vet är att det är värt det. Det är värt mödan att kämpa varje dag för att få känna den pirriga lyckokänslan. Om så bara för en minut. Det är endå värt det!

Sov gott allihopa :*

today I don't feel pretty and I'm tired of trying to fit right in. Don't think that you're so great cause being great must suck!

älskar jag Billy Talent eller vad?

Hihi! Idag har jag inte gjort nånting och damn vad skönt det har varit! Bara jag och min dator och min mobil! Inget sällskap, utan bara ensam! Sweet!

   Igår var jag hos Hannah det var trevligt och vet ni vad! Vi såg den absolut hemskaste skräckfilmn jag sett! Den var värre än The shining och A nightmare on Elmstreet. Den var så himla creepy! Men oj så bra! The Orphanage är det jag pratar om! Spansk skräckfilm!

   Jag ahr ett erkännande på G... Jag har sett Twiligt. Och den var så jävla bra! Åh! Jag vill också ha en vampyrkille! Så nu ska ´jag nog läsa böckerna tror jag. Böcker ät alltid bättre än filmer så.

   Hah, nu ska jag strax gå och laga mat! Det ni! Jag ska laga mioddag till mig Ellinor och Sara! Spännande! Hoppas bara att det blir gott. SEn ska ajg se på Da vinci koden!

xoxo

Hela dagarna hör man alla säga att det är så hemskt att vara överviktig, att det är ohälsosamt och att man inte borde vara så. Modellerna på teve blir allt smalare och media skriker rakt ut, att om du är större än så här              |----| så är du överviktig och borde skämmas.

   Du ska gömma dig inomhus och inte visa din feta kropp. Skona mänskligheten från den. Och där i din ensamhet ska du gå ner i viukt igen så att du sert ut som du "ska".

   Det vi aldrig pratar om är desom tror att hetsen är riktid mot dem. De som redan är fina men som känner att de måste banta bort sina kroppar. Dem pratar vi aldrig om. Det är bara hets åt ena hållet, utan mothåll från den andra sidan.

   Så det är väl egentligen inte konstigt att halva världen är överviktig och andra hälften underviktig    

Allt det fina som är sagt om stjärnorna,

alla dessa fina små ord

jag skulle vilja ge dem till dig

och få dig att se ljuset i världen istället för mörkret

du är värd allt fint

och jag önskar att du själv kunde se det!

Idag när jag åkte buss hem från stan till Kovland gick det upp ett ljus för mig, jag insåg en sak som jag funderat över men inte helt tagit in.

   Jag sjunger vidrigt! Riktigt hemst! 
   Jag har ju fått tag på ett par fungerande iPodhörlurar nu så jag hör inte hur högt jag sjunger med i musiken. Inte bra Emma! För då kommer jag in i bussen med lurarna urtagna, trycker busskortet och går in. Medan jag går in sätter jag i hörlurarna igen och börjar utan att tänka på det sjunga, troligen högt och falskt, för när jag ser Linde bak i bussen gestikulerar hon åt mig att ta ur lurarna. Jag tar ur dem och sätter mig ner berdvid henne, och då säger hon "Jaha, öhm, men det där var ju... fint." Då  insåg jag hur högt jag verkligen sjöng, hela bussen stirrade och jag skämdes. Så edt blir sånglektioner framöver. Nä skoja, jag ska inte ta sånglektioner. Jag ska bara lära mig att vara tyst!

Nu är jag så lagomt trött på jävla Australien! Det är andra gången vi ska skriva om Australien! Först skkrev vi om det på svenska på SO:n och nu på engelska! Hur tråkigt blir det inte efter den andra gången du läser igenomn ditt ditt papper med fakta om Australien!? Mycket less! Men nu ska jag fortsätta med detta tråkiga arbete!

xoxo!