varför sympatiserar jag alltid med filmens psykopat?

Jag kanske är en själv, vem vet ;)

I kväll har jag och min pappa och syster tittat på film. (thailändskorna satt och gömde sig bakom filtar) Vi såg fortsättningen på "när lammen tystnar" som vi såg igår. Med andra ord: Vi såg "Hannibal". Jag gillar verkligen dessa filmer, Anthony Hopkins är en suverän skådesplelare, den enda som någonsin skulle kunna toppa honom när det gäller att spela psykopat är Jack Nicholson (stavning?) och han är helt klart elit. I vilket fall, filmerna är välgjorda och spännande och de har något som verkligen påverkar mig.

Dessa filmer har alltid påverkat mig. Den första skräckfilmen jag såg var "The Ring" och sedan blev det "A Nightmare on Elm Street" och så vidare... Hannibalfilmerna kom ganska tidigt i min karriär som orädd skräckfilms fantast och trots att de inte på långa vägar kan mäta sig i skräck med de andra filmerna jag såg var (och är) jag mest rädd för att någon ska äta upp mig eller sy kläder av mig. Jag tror att det som gör dessa filmer så obehagliga är att de känns realistiska. Hur troligt är det att en man ska komma och mörda dig i dina drömmar... Inte särskilt, men kannibaler och psykopatmördare finns det överallt. De kan till och med finnas här i villaområdet där jag bor och känner mig trygg.

Det är nog det, att filmen slår sönder min trygghet. Det är nog det som gör mig rädd.

Nu kommer jag antagligen vara smått paranoid ett tag, brukar bli så efter Hannibalfilmer... Erhh, ja. I still love them though!

Nu ska ajg sova, godnatt! ;)