jag sitter i min soffa, i mitt vardagsrum. Det är tyst med undantag för datorn som just nu visar ett avsnitt ur tredje säsongen av Grey's Anatomy och jag funderar på att koka mig en kopp te. Jag är ensam hemma för första gången på evigheter. Det är underbart och avkopplande och jag längtar efter en egen lägenhet och ett eget liv. Ett eget liv i ett hem jag själv bestämmer hur det ska se ut och skötas. Jag längtar kanske efter att växa upp och bli vuxnare, mer självständig.